Ett läsfrämjande projekt som riktar sig till förskoleklasser och särskoleeleverna i tre kommuner i Västernorrlands län, Sollefteå, Kramfors, Härnösand.

Att lära sig och läsa är idag en dynamisk process som ställer krav inom alla de områden som dagens och framtidens samhälle omfattar.

Läs och skrivforskaren Caroline Liberg menar att människan kommunicerar med andra för att skapa mening i tillvaron(2007). Vi försöker samla intryck till mönster, skapa ordning i kaos. Vi prövar att fylla begrepp med mening. När man talar om meningsskapande på detta vida sätt, ryms både verbala och icke-verbala språk i begreppet språk; talspråk, skriftspråk, bildspråk, musikens språk, dansens språk, formens språk och så vidare. Bilder är också ett slags text som kan läsas av. Inom forskningen talar man om att meningsskapandet alltid är meriterat, att vi skapar mening via olika språkliga uttrycksformer. Forskning visar hur betydelsefullt det är att få utveckla kompetens inom olika modaliteter som exempelvis att höra, göra, läsa, skriva, känna, måla och forma. Ett estetiskt perspektiv ger barn och unga möjlighet att gestalta sin egen erfarenhet och sin kunskap. Gunther Kress, som är lingvistik forskare, menar att kommunikation utvecklas genom många olika uttryckssätt, modaliteter, av vilka språk är en och inte nödvändigtvis den dominerande. Han undersöker vilken roll andra modaliteter har, och om språk kan ockupera eller spela en mindre roll i förhållande till exempelvis bilden som modalitet. Forskning visar att ju fler modaliteter, kompetensområden, läraren har i svang desto bättre utvecklas eleverna i sin språkligaförmåga. Forskaren Peter Emsheimer (2005) menar att reflektionen skiljer sig från vanligt >>tänkande <<eller >>grubblande <<genom att den är påtagligt målinriktad. Dessutom att den genomförs med någon form av systematik och struktur, där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya, samt söka lösningar på frågeställningar. Läsforskaren Gunilla Molloy som i sin forskning visar på reflektionens betydelse i skrivprocessen, kan sammankopplas med den norska språkforskaren Olga Dysthe(1996). Molloy poängterar att lärandets största tyngd ligger i samspelet mellan skrivande och samtal.